torsdag 29 september 2016

Mountain Dew

Här är de sista bilderna från San Diego. Eller från vår reklamkampanj för Mountain Dew? Thomas är verkligen min bästa kompis i hela världen och snart firar vi vår första bröllopsdag ihop. <3





















It Never Rains In Southern California

Jag vet inte vad jag ska skriva mer än att jag älskar Kalifornien. Här strosar vi runt på gatorna och vid hamnen i San Diego. Vi åt en enormt onyttig frukost och bara njöt av det fantastiska vädret och palmerna.  













tisdag 27 september 2016

Happy Birthday Nicole

Idag är ingen vanlig dag för det är Nickans 10-års dag hurra hurra hurra!

Idag fyller Julias äldsta kusin 10 år. Man tycker inte att det var länge sedan hon låg i sitt babygym "solen" och lyssnade på den där hemska melodin som spelades från solen om och om igen. Om den var så hemsk vet jag inte men efter typ hundra gånger så började den bli lite smått påfrestande men lilla Nickan var nöjd då så det var ju huvudsaken. Nu 10 år senare imponerar hon på oss både i schack och med avancerade danskoreografier. 

Jag är säker på att Julia kommer ha så kul med sina kussar i framtiden och att tjejerna kommer att hitta på mycket bus med henne. Här har vi precis kommit hem från sjukhuset och vår lilltjej sov som vanligt när vi får besök. Emilia ville inte hålla men klappade henne så fint på huvudet. Tack farmor för bilderna! 


Three Days Old

Nu förstår jag verkligen varför man ska ha mycket minne i mobilen. Vi kan inte låta bli att knäppa bilder på henne hela tiden. Det känns fortfarande helt overkligt att vakna upp på morgonen och ha den här lilla sötnosen sovandes bredvid. Jag kan inte få nog av alla hennes olika miner och läten. Hon är nästan alltid glad men ibland när hon blir ledsen låter hon som ett litet får. Det känns redan som att hon har vuxit lite och blivit en liten person. Det går inte att låta bli att bli stressad över hur fort tiden går. Jag vill ju ha kvar den här pluttiden ett bra tag till. Det är verkligen hur mysigt som helst. Ja, jag fortsätter att sväva på mina rosa moln. Jag är så oerhört lyckligt lottad som har allt jag kan önska. <3

Här är bilder från BB-hotellet där hon var tre dagar gammal. Hon har precis fått ett stick i handen (PKU-testet) men var så duktig och kände inte av det alls. 






More From USA

Eftersom vi har väntat Julia så har resandet hamnat lite på efterkjelken. I vinter är det dock dags igen och då ska vår lilla pingla få flyga till Spanien där vi planerat att bo ett par veckor. Det blir mysigt att dra vagnen längs strandpromenaden istället för i snömodden och Thomas kanske kan få ta igen alla golfrundor han har missat den här säsongen. 

Så länge har jag ju fortfarande en massa bilder kvar från USA. Det senaste jag la upp därifrån var från Vegas och vårt bröllop där. Dagen efter det skulle vi vidare till San Diego och tanken var att vi skulle åka via Jushua Tree Park och Palm Springs men det hade blivit en för stor omväg nu när vi inte startade tidigt på morgonen från Vegas. Vårt hotell i Vegas var så fint och vi hade såklart lite separationsångest från Petra och Erik så vi stannade lite längre och skjutsade dem till flygplatsen sen. Dessutom hade vi missat papper från Skatteverket i Sverige som skulle skrivas under av "ministern" i kapellet så vi svängde förbi där och fick papprena påskrivna för att sedan bli superhungriga och stanna i Vegas för lite snabbmat. Ja, ni hör ju själva. Vi kom iväg väldigt sent så vi tog den kortaste vägen till San Diego. Jag kommer inte ihåg vad det tog men det kan ha varit fem-sex timmar kanske? 

Väl framme i San Diego checkade vi in på ett hotell som såg asmysigt ut på alla bilder och som även fått bra recensioner. Det låg nära vattnet och hotellområdet var uppbyggt lite som en djungel med papegojor och annat. Det kändes väldigt "honeymoonigt", tänkte vi. När vi hade parkerat och gått ur bilen hörde vi sälar från hamnen och fick så härliga vibbar. Vibbar som snart skulle komma att ändras. Okej, det här kommer att låta JÄTTEDIVIGT men först fick vi parkera bilen själva. Det är ganska ovanligt på fina hotell i USA att man ska göra det själv och inte får sin packning leverad till rummet. Hur som helst, det gjorde verkligen inte så mycket såklart. Det var bara ovant nu när vi hade blivit så extremt bortskämda tidigare. När vi ska checka in säger de att rummet med en King Size bed som vi har bokat inte finns. Nähä. Istället får vi ett rum med två separata små sängar. Nu var vi så trötta och hungriga så vi orkade inte bry oss om det utan ville bara komma i ordning så vi kunde dra ut på stan och hitta en fin restaurang. 

När vi äntligen kommer in i rummet får jag en sån extrem äckelkänsla. Rummet var verkligen största skämtet. Det var en brunbiege fläckig heltäckningsmatta på golvet. Alla möbler var superslitna och fula. På väggarna var det en äcklig biege skitig vävtapet och i taket en fläkt som inte hade blivit avdammad på år och dagar! Thomas gick in i badrummet så jag sträckte mig efter tv-kontrollen. När jag lyfter upp den kryper något litet djur fram. Faaaaan vad äckligt, tänkte jag, men övertygade mig själv om att det var den enda insekten och att den måste ha kommit in utifrån. Jag sätter mig på sängen och då börjar ett annat kryp kravla sig upp för min arm. Aldrig i hela mitt liv att jag skulle spendera två nätter i den där vidriga hålan. Thomas kom ut från toan och sa att han var förvånad att jag ens klarade av så många minuter. Vi tog våra väskor och hoppade in i bilen igen för att åka iväg mer centralt och leta ett nytt hotell.

Det var i princip omöjligt att hitta ett hotell. Det gick inte att parkera hur som helst så Thomas fick cirkulera med bilen medan jag fick springa in på varje hotell i hela staden och fråga efter lediga rum. Det var fullt överallt. Till slut fick jag låna en dator inne på ett Hilton hotell och loggade in på hotels.com och fann äntligen att W hotel hade ett ledigt rum. Halleluja moment. Vi hade bott på W i New York så vi visste att vi skulle bli nöjda med det. 

Vi kom dit och fick bilen parkerad (hehe) och våra väskor omhändertagna. Efter att vi babblat ett tag med tjejen i receptionen frågar hon om vi kom från Sverige. Jag vet inte om hon såg det i våra pass eller hörde det på vår fina svengelska. Hon hade bott i San Diego ett par år och pluggade ett turistprogram så nu jobbade hon extra där i receptionen. Hon tipsade oss om en massa restauranger och annat man kunde göra i San Diego. 

Detta rum kändes fräscht och kastade oss i duschen för att bli av med eventuell ohyra från skabbhotellet och sedan drog vi ut på stan. Vi hittade en jättemysig restaurang som var ett kombinerat ölbryggeri. Den middagen var helt underbar efter så många timmar utan mat. Och vi kunde äntligen andas ut. Vi trodde att vi skulle få sova i bilen. Vi delade på en flaska rödvin och hade en supermysig kväll. Jag tror att San Diego kan vara riktigt nice om man är där ett gäng och festar och hänger på någon roof top bar och så. Vi drog dock tillbaka till hotellet efter middagen. Nu ville vi njuta av det och bubblet vi hade på rummet.





söndag 25 september 2016

Days Like These

Jag vet inte ens var jag ska börja någonstans. Just nu svävar vi bara på rosa moln här hemma! Vi fick komma hem från sjukhuset i onsdags och sedan dess har vi bara försökt att sätta oss in i den nya rollen som föräldrar till en liten bebis. Hon har inte gjort det speciellt svårt för oss eftersom hon är så oerhört snäll och söt. Jag hade faktiskt sett framför mig mycket mera jobb och sömnlösa nätter men hon är för det mesta en väldigt snäll tös. Thomas har verkligen varit helt fantastisk också och hjälpt till så mycket med allt. Vi älskar henne så otroligt mycket.

Det kommer nog att bli en hel del babybilder här på bloggen framöver. Man vill ju fånga varje minut med den lilla eftersom man vet att hon kommer att växa så fort. Men just nu är det lilla storlek 44 som gäller i kläder.

Här är hon när hon bara är några timmar gammal och sedan två dagar. Det har varit väldigt mycket sova nu de första dagarna så vi har inte många bilder på henne när hon faktiskt tittar men hon har så fina mörkblå ögon.